Vecka 50, Måndag

Vi fortsätter med genetikundersökningen (frekvensen genetiska egenskaper i klassen) och labbrapporterna.

På förra inlägget har flera av er lagt in undersökningar. De som inte har svarat på undersökningarna gör det.

Genomgång:
Vi har pratat om korsningsscheman och hur vi kan förutsäga frekvensen av fenotyper och genotyper med hjälp av dem. Ett mer exakt verktyg för att räkna ut dessa saker är Hardy Weinberg-ekvationen.

Hitta på en egen fråga om ett ärftligt drag och undersök i klassen. Gå runt och fråga, skicka runt en undersökning på papper eller använd Google formulär eller SurveyMonkey för att samla in dina data.

Skriv en labbrapport i OneDrive och dela med Hanna Rapporten ska innehålla:

Inledning:

Berätta om hur Mendels idéer revolutionerade synen på arvet och vad det var han kom fram till med sina korsningsförsök. Förklara även följande begrepp: allel, locus, fenotyp, genotyp, dominant, recessiv, homozygot, heterozygot, klyvningstal.

Presentera din frågeställning och din hypotes (hur vanlig du tror att din undersökta egenskap är).

Metod:

Berätta vad du har gjort i denna laboration, din egen undersökning.

Resultat:
Gör ett korsningsschema där du antar att föräldrarna är heterozygoter för det drag du har valt.

Redovisa resultatet av undersökningen av klasskamraterna.

Diskussion

Sammanfatta ditt resultat. Diskutera varför man inte alltid får klyvningstalet 3:1 för fenotyper som bestäms av det dominanta respektive recessiva anlaget? Diskutera även metoden och om du hade kunnat göra någonting annorlunda. Hur skulle du göra om du fick göra om undersökningen? Finns det ytterligare frågor du skulle vilja ha svar på?

Till hjälp har du:
Biologiboken
Hannas presentation

Kunskapskrav:
Formulera relevanta hypoteser och egna frågor. 
Planera och genomföra experiment.
Tolka sina resultat, utvärdera sina metoder och motivera sina slutsatser.

Vecka 49 Måndag

Återkoppling rapporter

Celldelning

De viktigaste skillnaderna mellan meios och meios

•  I mitos skapas TVÅ nya celler som är EXAKTA KOPIOR av moderscellen. Cellerna har DUBBEL kromosomuppsättning (2n).
• I meios skapas FYRA nya celler. Varje cell har ENKEL kromosomuppsättning och är inte identiska. Homologa kromosompar separeras i meiosen.

Vetenskapligt språk
"Torrt"/objektivt
I metoden beskriver man vad man har gjort i dåtid.

Bilder, tabeller och figurer:
Bildtext som förklarar bilden, t ex Figur 1: Anafasen i mitos hos lökrot (Allium)
Ta även upp bilden i brödtexten, t ex Hos lökrot kunde anafasen i mitos urskiljas (Figur 1).


Idag:
Klassis genetik

Övning:

Vi gör detta tillsammans utom sista frågan som görs individuellt.

Modellförsök i klassisk genetik

Tungrullning

Syfte

Att göra modellförsök över korsningsutfall i klassisk mendelsk genetik. Används burkar med färgade lappar som här representerar olika alleler.

Förmågan att rulla tungan är dominant (R) och oförmågan att rulla tungan är

recessivt (r).

1. Gör ett korsningsschema för två föräldrar som båda är heterozygoter (Rr) och

          räkna ut utfallet.

2. Hur många i klassen har den fenotyp som hänger ihop med den dominanta genen för tungrullning (R)?

Hur många i klassen har den fentoyp som hänger ihop med den recessiva genen för   

oförmåga till tungrullning (r)?

Vilket talförhållande (klyvningstal) blev det?

2. Experiment:

Varje person har två “kromosomer” där det står R på ena sidan och r på andra sidan,

Bokstäverna representerar alleler för förmågan (R) och oförmågan (r) att rulla tungan.

a)Gör ett modellförsök med 10 ”dragningar” och notera resultatet (fenotypen) i en

tabell. Räkna ut frekvensen för de två fenotyperna i %.

b) Gör sedan ett modellförsök med 50 ”dragningar” och notera resultatet (fenotypen)

i en tabell. Räkna ut frekvensen för de två fenotyperna i %.

3. Hitta på en egen fråga om ett ärftligt drag och undersök i klassen. Gå runt och fråga eller skicka runt en undersökning på papper. Skriv en kort labbrapport.

4. Skriv en labbrapport i OneDrive och dela med Hanna Rapporten ska innehålla:

Inledning:

Berätta om hur Mendels idéer revolutionerade synen på arvet och vad det var han kom fram till med sina korsningsförsök. Förklara även följande begrepp: allel, locus, fenotyp, genotyp, dominant, recessiv, homozygot, heterozygot, klyvningstal.

Metod:

Berätta vad du har gjort i denna laboration, din egen undersökning.

Resultat:

Redovisa resultatet.

Diskussion

Sammanfatta ditt resultat. Diskutera varför man inte alltid får klyvningstalet 3:1 för fenotyper som bestäms av det dominanta respektive recessiva anlaget?

Vecka 48, Tisdag.

1. De som har kvar att göra på labbrapporten arbetar med den. Även om du är klar kan du gå in och titta på mina kommentarer.

2. Om du är klar med rapporten arbetar du med frågorna på sidan 211 i biologiboken. Skriv svar i OneDrive och dela med mig. Skriv ditt namn i dokumentnamnet.

Vecka 47, Måndag: Labbrapport

Förra veckan tittade vi på mitos och meios i mikroskåp.

Idag ska ni skriva varsin labbrapport om detta. De som inte har gjort laborationen får börja med att göra den!

En labbrapport innehåller:
Inledning
Här berättar man om teorin som ligger till grund för det man har gjort. Man berättar även syftet med laborationen och om man har någon hypotes.
Material och metod
Här berättar man vilket material man har använt och hur man har gått tillväga. Syftet är att vem som helst ska kunna upprepa experimentet och kontrollera resultatet.
Resultat
Här beskriver man sitt resultat. Resultatdelen ska vara fri från värderingar.
Diskussion
Här diskuterar man resultat och kopplar ihop det med teorin som man har beskrivit i inledningen. Man kan även diskutera problem och hur de kan undvikas i framtiden.

Här kan ni se ett exempel på en labbrapport.

Instruktioner:
Skapa ett dokument i OneDrive. Döp det till "Labbrapport Celldelning ditt namn". Dela med Hanna - jag följer er via min dator när ni skriver och kommenterar kontinuerligt!

För E räcker det att skriva kortfattade svar på frågorna nedan (skriv fullständiga meningar). För högre betyg behöver man vara mer utförlig. Använd instruktionerna till laborationen, biologiboken och internet som hjälp.

Det ni ska skriva i er labbrapport:

Inledning
Beskriv vad mitos och meios är:
Mitos är ... (Minst två meningar).
Meios är... (Minst två meningar).

Material och metod
Beskriv vilket material du använde.
Beskriv hur du gick tillväga.

Resultat
Fotografera bilderna som du ritade vid laborationen och lägg in i rapporten. Be Hanna om hjälp om du inte vet hur du ska göra. Beskriv kortfattat vad bilderna visar.

Diskussion
Beskriv ditt resultat, t ex
Jag ritade av ... (Minst två meningar)

Svara även på:
Var det någonting i laborationen som var svårt?
Är det någonting du skulle göra annorlunda om du fick göra om laborationen?

Vecka 45 Mikroskopi

Laboration mikroskopi meios och mitos.

Eventuellt jobba med DNA- the double helix om tid över.

V. 46 Lektion 1: Mitos och meios

Mitos
Meios

Uppgift: Använd bilden ovanför och sidan sidorna 178 - 181 i läroboken. Rita av bilden ovanför

1.) Mitosen. Skriv ner en förklaring till vad som händer.
2.) Meiosen. Skriv ner en förklaring till vad som händer.
3.) Förklara för Hanna vad som händer på bilden.
4.) Om du får tid över, spela spelet DNA-the double helix

Imorgon: Laboration: Titta på celldelning i mikroskåp.

Translation och transkription

https://www.youtube.com/watch?v=-K8Y0ATkkAI


https://docs.google.com/document/d/1B8x3ii83NOqd1q5hHWuNG9rR0ScGi5D06Eeurm7GKdk/edit

Inför studiebesöket

Här finns en genomgång av artikeln om fåglars släktskap inklusive era frågor. Ni kan själva lägga till fler frågor om ni kommer på några.

Könskromosomantalsmutationer

Förra gången pratade vi om individer med fler än två könskromosomer:

https://en.wikipedia.org/wiki/Sex_chromosome_disorders

Idag:
Fortsätta med "Make a baby/Make a face" - skriva klart sammanfattningen av laborationen (se nedan).

Måndag v. 42

Idag ska vi:

Jobba vidare med frågorna till "Make a baby" (se förra inlägget).
Samling i klassrummet 1030. Diskutera frågorna till "Make a baby". Man kan sedan fortsätta att jobba klart med frågorna på läxtid.

Om man blir klar läser man: http://www.artdata.slu.se/FaunaochFlora/pdf/2014-4-FoF-Taxonomi-systematik.pdf

Detta är en förberedelse för studiebesöket innan höstlovet. Vi fortsätter att jobba med artikeln imorgon.

Frågorna till "Make a baby"

För E, svara kortfattat på frågorna. För högre betyg, skriv en sammanhängande och utförlig text.
Skriv i OneDrive och dela med Hanna.

1. Beskriv barnets fenotyp (hur barnet ser ut/vilka egenskaper det har) och hur det hänger ihop med genotypen (vilka gener barnet har). Exempel: "Barnet har runt ansikte och är homozygot för en dominant gen som ger runt ansikte".

2. Hur många kromosompar har varje förälder?

 3. Hur många kromosomer ger varje förälder till nästa generation?

 4. Hur påverkar dominanta och recessiva gener ett barns utseende?

5. Vad är skillnaden mellan genotyp och fenotyp?

6. Finns det egenskaper som kräver mer än en gen för att uttryckas fullt ut?

7. Vad är könsbundna (sex-linked) egenskaper?

 8. Vad är epistasis?

 9. Vad innebär det att en egenskap är polygen?

 10. Hur kommer det sig att syskon kan bli så olika trots att de har samma föräldrar?

Ta hjälp av Genotype to Phenotype translation booklet och boken.

Lektion 26/9 GENETIK

1. Göra ett diagnostiskt test (förtest) i genetik. Ni gör testet vid era arbetsplatser. Testet finns här:
https://goo.gl/forms/7294oeD4Va7rGFLt1
Efter genetikmomentet får ni göra testet igen och se om ni förbättrat er.

2. Samling och gå igenom testet.

3. Se en film om genetik

4. Dela ut biologiböcker

Nästa gång: Vi fortsätter jobba med genetik

Lektion 19/9

Genomgång av cellens delar

Gå till arbetsplatsen och gör ett quiz om cellens delar
Gör quizzet tills du har alla rätt!

Sedan har vi samling.

Lektion 13/9

Sista lektionen att arbeta med uppgiften om cellteori.

Nästa vecka: titta på celler i mikroskop

Tips!

Här finns en TEDEd-lektion om cellteori:

Lektion 6/9

Genomgång av cellteori

Arbeta med en uppgift om cellteori

Lektion 2. 5/9

950-1050

Samling

Gå till arbetsplatserna och göra ett quiz om biologi
Syftet är att se vad vi i klassen kan om biologi så att vi kan anpassa undervisningen till klassens nivå.
Quizet hittar du här

Återsamling

Om vi har tid över: Se en film om celler.

Nästa lektion:
Olika celler

Lektion 1. Vad är biologi?

Presentation Vad är biologi