Vecka 4, Måndag.

Från och med idag finner ni all information om kursen här istället.

Vecka 3: Tisdag

v. 3 Tisdag: Genteknikövning
v. 4 Måndag: Genomgång genteknikövning. Läsa på inför prov
v. 4 Tisdag: Läsa på inför prov
v. 5 Måndag: Prov genetik
v. 5 Eftertest genetik.

Länk till gammalt prov. Det prov ni får kommer se ut på ungefär samma sätt.

Vecka 2

Information:
Fysik onsdag och fredag 950-1050

Biologi

v. 2 Tisdag: Göra klart labbrapporter. Börja på genteknikövning.
v. 3 Måndag: Se film om genteknik. Genteknikövning
v. 3 Tisdag: Genteknikövning
v. 4 Måndag: Läsa på inför prov
v. 4 Tisdag: Prov genetik

Vecka 50, Måndag

Vi fortsätter med genetikundersökningen (frekvensen genetiska egenskaper i klassen) och labbrapporterna.

På förra inlägget har flera av er lagt in undersökningar. De som inte har svarat på undersökningarna gör det.

Genomgång:
Vi har pratat om korsningsscheman och hur vi kan förutsäga frekvensen av fenotyper och genotyper med hjälp av dem. Ett mer exakt verktyg för att räkna ut dessa saker är Hardy Weinberg-ekvationen.

Hitta på en egen fråga om ett ärftligt drag och undersök i klassen. Gå runt och fråga, skicka runt en undersökning på papper eller använd Google formulär eller SurveyMonkey för att samla in dina data.

Skriv en labbrapport i OneDrive och dela med Hanna Rapporten ska innehålla:

Inledning:

Berätta om hur Mendels idéer revolutionerade synen på arvet och vad det var han kom fram till med sina korsningsförsök. Förklara även följande begrepp: allel, locus, fenotyp, genotyp, dominant, recessiv, homozygot, heterozygot, klyvningstal.

Presentera din frågeställning och din hypotes (hur vanlig du tror att din undersökta egenskap är).

Metod:

Berätta vad du har gjort i denna laboration, din egen undersökning.

Resultat:
Gör ett korsningsschema där du antar att föräldrarna är heterozygoter för det drag du har valt.

Redovisa resultatet av undersökningen av klasskamraterna.

Diskussion

Sammanfatta ditt resultat. Diskutera varför man inte alltid får klyvningstalet 3:1 för fenotyper som bestäms av det dominanta respektive recessiva anlaget? Diskutera även metoden och om du hade kunnat göra någonting annorlunda. Hur skulle du göra om du fick göra om undersökningen? Finns det ytterligare frågor du skulle vilja ha svar på?

Till hjälp har du:
Biologiboken
Hannas presentation

Kunskapskrav:
Formulera relevanta hypoteser och egna frågor. 
Planera och genomföra experiment.
Tolka sina resultat, utvärdera sina metoder och motivera sina slutsatser.

Vecka 49 Måndag

Återkoppling rapporter

Celldelning

De viktigaste skillnaderna mellan meios och meios

•  I mitos skapas TVÅ nya celler som är EXAKTA KOPIOR av moderscellen. Cellerna har DUBBEL kromosomuppsättning (2n).
• I meios skapas FYRA nya celler. Varje cell har ENKEL kromosomuppsättning och är inte identiska. Homologa kromosompar separeras i meiosen.

Vetenskapligt språk
"Torrt"/objektivt
I metoden beskriver man vad man har gjort i dåtid.

Bilder, tabeller och figurer:
Bildtext som förklarar bilden, t ex Figur 1: Anafasen i mitos hos lökrot (Allium)
Ta även upp bilden i brödtexten, t ex Hos lökrot kunde anafasen i mitos urskiljas (Figur 1).


Idag:
Klassis genetik

Övning:

Vi gör detta tillsammans utom sista frågan som görs individuellt.

Modellförsök i klassisk genetik

Tungrullning

Syfte

Att göra modellförsök över korsningsutfall i klassisk mendelsk genetik. Används burkar med färgade lappar som här representerar olika alleler.

Förmågan att rulla tungan är dominant (R) och oförmågan att rulla tungan är

recessivt (r).

1. Gör ett korsningsschema för två föräldrar som båda är heterozygoter (Rr) och

          räkna ut utfallet.

2. Hur många i klassen har den fenotyp som hänger ihop med den dominanta genen för tungrullning (R)?

Hur många i klassen har den fentoyp som hänger ihop med den recessiva genen för   

oförmåga till tungrullning (r)?

Vilket talförhållande (klyvningstal) blev det?

2. Experiment:

Varje person har två “kromosomer” där det står R på ena sidan och r på andra sidan,

Bokstäverna representerar alleler för förmågan (R) och oförmågan (r) att rulla tungan.

a)Gör ett modellförsök med 10 ”dragningar” och notera resultatet (fenotypen) i en

tabell. Räkna ut frekvensen för de två fenotyperna i %.

b) Gör sedan ett modellförsök med 50 ”dragningar” och notera resultatet (fenotypen)

i en tabell. Räkna ut frekvensen för de två fenotyperna i %.

3. Hitta på en egen fråga om ett ärftligt drag och undersök i klassen. Gå runt och fråga eller skicka runt en undersökning på papper. Skriv en kort labbrapport.

4. Skriv en labbrapport i OneDrive och dela med Hanna Rapporten ska innehålla:

Inledning:

Berätta om hur Mendels idéer revolutionerade synen på arvet och vad det var han kom fram till med sina korsningsförsök. Förklara även följande begrepp: allel, locus, fenotyp, genotyp, dominant, recessiv, homozygot, heterozygot, klyvningstal.

Metod:

Berätta vad du har gjort i denna laboration, din egen undersökning.

Resultat:

Redovisa resultatet.

Diskussion

Sammanfatta ditt resultat. Diskutera varför man inte alltid får klyvningstalet 3:1 för fenotyper som bestäms av det dominanta respektive recessiva anlaget?

Vecka 48, Tisdag.

1. De som har kvar att göra på labbrapporten arbetar med den. Även om du är klar kan du gå in och titta på mina kommentarer.

2. Om du är klar med rapporten arbetar du med frågorna på sidan 211 i biologiboken. Skriv svar i OneDrive och dela med mig. Skriv ditt namn i dokumentnamnet.